Jag tänkte lite på det här med raggare...

På Åland finns en enda riktig raggare. Han som kör runt Posten - Torggatan - Ålandsvägen - Posten och cirkeln är sluten. Runt, runt, runt. Runt, runt. Alltid med nya 14-åringar i baksätet. Han kör sakta, tar sig tid att titta på alla runt omkring på gatorna, som kanske handlar eller fikar. Tittar ordentligt. Låter dem se honom. Hans fina bil, hans passagerare. Hög musik med bra bas dunkar när han kör förbi. Ibland tar han i med hårdhandskarna och "böörnar" lite på gatan, så att människor verkligen ser att han är där.
Killen bör vara där runt 30 så småningom.

Här i Kalmar finns det lite fler medlemmar av detta folkslag. Det är rätt lika Ålandsraggaren; de kör runt, runt, som raggare gör och har nyblivna tonåringar i bilarna. Men musiken skiljer sig fucking avsevärt! Bara senaste veckan har jag hört Nanne Grönwall, Vikingarna och typ Sanna Nielsen skråla ur högtalarna i dessa bilar!

WHAT?? Vad fan är upp med det?? Dessutom sitter barnen i bilen och skriker. Ylar. Gapar. Utan mål och mening. It's just fun. Är de så uttråkade att det inte ens är roligt att supa längre? Jag är så chockad... Jag har inga ord. Nanne Freakkin Grönwall...? Kids? Vad har hänt med er...?

Oaggaoe. Hahah. Å de.

Sviterna efter power-trekvart. KÄNSLIGA LÄSARE; YE BE WARNED!

Igår kväll skulle vi köra "power-hour". Vi gick in med engagemang och spänning, en sup i minuten i en timme - lätt! Efter 39:onde supen började det bli lite tungt. Efter 45:e slutade vi, så det blev en "power-trekvart" istället.
Skit samma.

Vi skulle på Sulo. Vi gick till Verandan. Helt mörkt. Jahapp. Till studentpuben. Vi sätter oss ner. Jag sitter i knappt fem minuter. Jag känner att hjärncellerna har världens jävla rejv i mitt huvud. De åker karusell och äter sockervadd med LSD i. De målar hela insidan på skallen med vattenfärger i alla nyanser. De är ena jävla svin, helt enkelt. "Nej, nu är festen slut, hörni!" skriker jag (naturligtvis i mitt eget huvud, inte högt) och stormar iväg till toaletten. Där jag sedan sitter i en väldigt patetisk ställning på golvet och försöker med alla medel skingra festen i huvudet. Eftersom mina kräkreflexer är fucked up efter några års utövande av en lite märklig hobby, fick jag ju snällt sitta där. I en timme. Minst.

Jag släpade mig hem vid tolvtiden. Lade mig i samma patetiska ställning vid toaletten. Sminket rann, jag begrät det faktum att min vackra frisyr inte skulle få beskådas av något annat än toaringen.

Plötsligt börjar blodet rinna ur näsan på mig. Jag kräks blod och det bränner och svider utav helvite i matstrupen. "Satan, nu dör jag", tänkte jag. "Nu dör jag, efter en kvälls Lapin Kulta-orgier. What a rockstar!" But no.

Still kicking.

Bästa lillajulklappen nånsin!

Den här fick jag i brevlådan igår.

Inget gör en faster så varm i novemberslasket! :D

It can only be Finland.

Läs och njut!

Lugg.

Jag gillar den här lite "dead-fish-eyes"-looken jag får i mitt runda pumpanaama. It's nice.

The more I have to change, the more I stay the same.

Det är underligt hur jag funkar egentligen.

När jag tänker att NU ska jag sluta röka eller NU ska jag verkligen satsa allt på skolan eller NU ska jag inte äta så mycket skit och NU ska jag träna massor, så kan man ge sig fan på att så blir det ju inte.
Det blir plötsligt mycket godare och mer befogat att röka och det finns plötsligt så mycket annat roligt man kan göra med sina lediga kvällar än plugga och plötsligt sitter man och ölar på puben med en tallrik dallrig biff framför sig, så långt bort från gymmet man kan komma. Jävligt märkligt.

Det är deprimerande.

Jag måste ha värme snart... Systemet krackelerar.

De yngsta i Latvala-klanen tar gruppbild.

Vi ska ärva tronen.

Kanske.

Muminjournalisterna attackerar!

Jag lovar, sekunden det händer något värt att skriva om i mitt eget liv så ska jag sluta länka till artiklar.
Men tills dess kan vi alla njuta av finlandssvenska åtalsgrunder, till exempel. Jag hittade den här artikeln på Hufvudstadsbladets hemsida nyss. Det är alldeles fascinerande att följa journalistens teknik i artikeln!

I korthet handlar artikeln om en bild på Jere Karalahti där han ser en aning överförfriskad ut och har en vit fläck i höger näsborre. NAJS! Diverse rättsmänniskor spekulerar i om det kan vara kokain och det pågår tydligen någon slags domstolsförhandling angående narkotikabrott. MEN, så finns det, mitt ibland alla som pekar med långa klanderfingret, en underbar liten människa som påpekar att "det vita ämnet kunde vara snor".

Jag vet inte varför jag tycker att det är så roligt, men jag har skrattat säkert en timme åt det där. Det är här min fascination för finlandssvenska journalister kommer in; det skrivs mycket gulligare i finlandssvenska medier än i rikssvenska! Jag har faktiskt tänkt på det många gånger. Reportrarna från Muminland skriver mer som "folk pratar", alltså inte talspråk, men någonting ditåt och artiklarnas huvudpersoner får rara epitet och beskrivningar. Rubrikerna är också ofta rätt skojiga, emellanåt nästan lite naiva, eller vad man ska säga. Det är alldeles underbart!
Eller vad sägs om snaskiga headlines som "Julgubben mår prima!", "Sexkund anade oråd" eller möjligen "Namninsamling mot vitsippor"? Det är som att det skulle ligga lite sarkasm och ironi och pysa där under bokstäverna. Lite humor är det allt!

Det är ju alldeles fantastiskt! Vilken skillnad mot till exempel Aftonbladets stora, pulserande förstasidesrubriker som sväljer en hel bara man tittar på dem. Vill man ha semester från det ett tag är det bara att vända sig mot Saunaland! Gotta love it.

Jag då??

Men LIGG med MIG då, ditt fanskap! What do I have to do??

Sånt här gör mig så lycklig!

När ungdomar vågar stå på sig och säga ifrån! Speciellt när det gäller auktoriteter som gjort fel. Jag blir så glad! Jag vill bara hoppa runt av glädje och blåsa såpbubblor!

Från Hufvudstadsbladet 11 nov. 2008:

En bunt 18-åringar hade samlats hemma hos en kompis för att fira hennes födelsedag. Vid dygnsbyte började grannarna tycka att gänget var lite högljudda och kallade dit polisen. Barnen gled ut på gården, där polisen, enligt utsago, blev provocerade av att barnen talade svenska, med varandra och med polisen. En av dessa barn lyckades ha turen att vara ålänning och alltså vara född utan några som helst finskakunskaper, så han hade ju inte direkt något annat val än att försöka svara på svenska. Fyllecellen!

Som tur är har de tagit tag i saken och ringt runt och kontaktat den största tidningen Svenskfinland.

(läs hela artikeln här.)

De vet precis att deras ord antagligen är värt skit, men kan man fittas, så ska man fittas. När det dessutom gäller (om jag utgår från att barnens berättelse är sann) en sådan sak som att prata svenska i Finland.
Rasism??

Och förvånande ofta är det lite sneda blickar som kastas när ålänningar är med i bilden. Jag vet inte riktigt vem det är som ska klandras för att vi inte kan finska - TROTS att vi alla pluggat det i minst sex år, vissa nio år till och med. Jag har pluggat finska i nio år, nu har jag ju naturligtvis glömt en hel massa, men jag minns också att jag var så jävla frustrerad när jag väl pluggade, för att jag fick lära mig hur man böjer adjektiv i 49 olika former, men jag kunde inte svara på vad klockan var eller ens en simpel fråga som "Hur mår du?". No freakkin idea.
Jag skulle jättegärna vilja kunna finska ordentligt, och jag är lite sur över att min käre far slutade prata finska med mig när jag var fem, typ. Men det hade varit trevligt att få lära sig RIKTIG finska i skolan, inte "book-finska", utan "street-finska". (Hahaha, det låter ju för jävla kul. "Street-finska". Gotta love it!)

Jag menar, jag pluggade finska i nio år och franska i sju år. Jag kan fortfarande mer franska än jag kan finska. Mer användbar franska, that is. Jag kunde i alla fall föra en helt vettig konversation på franska, medan med finskan kommer jag knappt framåt i Helsingfors. Var brister det?

Undrar om typ belgarna är lika rasistiska när det kommer till språk, de har ju typ fyra-fem officiella språk. Eller är det bara bastufinnarna som är alldeles för trångsynta när det kommer till tvåspråkighet?

Gud, vad jag älskar att brinna över sånt här!

LÄTT århundradets skönaste youtube-klipp!

De flesta har väl sett klippet "Evolution of Dance", visst? Och har vi inte alla tyckt att det är det shyyligaste klippet ever? Klart vi har.

Det skulle emellertid visa sig vara fel, ty här har vi utan tvekan decenniets skönaste klipp. Kolla då!

OH NO! It cannot be...!

Hur är det möjligt? Jag som verkligen trodde på det här, att det var någonting speciellt med det de två hade... Jag är förkrossad, minst sagt. Det finns ingen kärlek längre!

Fadde och hans glamourmodell/brevbärare har gjort slut! Efter bara en vecka! Läs den förkrossande nyheten här.

Men herregud...

Stoppa pressjävlarna, Fadde är i farten igen.

En helt vanlig söndag i Småland.

Hela Kalmar län befinner sig för tillfället på Stortorget i Kalmar, utom jag som sitter inne och är sjuk och myser i duntäcket. Folk skriker och gråter av pur lycka, glädjen har aldrig varit större i Småland. Slottet står redo, uppdukat för fest. 50 000 människor tågar i detta nu tillbaka in i Kalmar, efter att ha spenderat hela dagen i Halmstad. Till och med Nanne fäller förmodligen en tår ikväll.
Fö ikväll oegna dä göul öuväh Käälmäh, å de.

Häolit Käälmäh, boa speil, å de!

Lite stolt är jag allt, över min nya hemstad...

Agg.

Satt just och följde tv-programmet "Debatt" med spänning. Jag kan inte för mitt liv förstå hur fan folk har energi nog att bli irriterade över att muslimska kvinnor inte vill ta i hand "fastän de är i Sverige", eftersom "man får ta seden dit man kommer och vi måste ha samma sätt att visa respekt för varandra i sociala situationer". ORKA BRY SIG! Folk dör som flugor av svält och malaria och krig och annat skit, och folk i i-landsproblemens hemland, Sverige, sitter och gnäller över att vissa saker i andra religioner inte stämmer överens med den gamla svenska kulturen. Man är väl för fan inte respektlös om ens religion säger att en kvinna inte får ta i en okänd man, men ändå hälsar vänligt, fast inte genom att ta handen ifråga?
Kanske det är lite idiotiskt att irritera sig på idioter som irriterar sig på det... Men jag kan inte låta bli. När det finns så mycket annat att lägga energi på, varför då slösa den på något som ändå inte kommer ändras, och inte heller behöver ändras? Låt folk göra som de vill! Sverige är inte svenskt längre ändå och lika bra är det.

Dessutom hittade jag en sak när jag städade idag, som jag gärna skulle ha velat veta om att jag ägde för tre veckor sedan. SÄTÄN!! Återigen ett bevis på att jag personligen står för ironin i Guds liv.

Höhö.

Busschauffören som såg till att jag kom ner till Kalmar helskinnad i går kväll såg precis ut som Krister i Stefan&Krister.


Jag log lite lätt när jag såg honom.