Sviterna efter power-trekvart. KÄNSLIGA LÄSARE; YE BE WARNED!

Igår kväll skulle vi köra "power-hour". Vi gick in med engagemang och spänning, en sup i minuten i en timme - lätt! Efter 39:onde supen började det bli lite tungt. Efter 45:e slutade vi, så det blev en "power-trekvart" istället.
Skit samma.

Vi skulle på Sulo. Vi gick till Verandan. Helt mörkt. Jahapp. Till studentpuben. Vi sätter oss ner. Jag sitter i knappt fem minuter. Jag känner att hjärncellerna har världens jävla rejv i mitt huvud. De åker karusell och äter sockervadd med LSD i. De målar hela insidan på skallen med vattenfärger i alla nyanser. De är ena jävla svin, helt enkelt. "Nej, nu är festen slut, hörni!" skriker jag (naturligtvis i mitt eget huvud, inte högt) och stormar iväg till toaletten. Där jag sedan sitter i en väldigt patetisk ställning på golvet och försöker med alla medel skingra festen i huvudet. Eftersom mina kräkreflexer är fucked up efter några års utövande av en lite märklig hobby, fick jag ju snällt sitta där. I en timme. Minst.

Jag släpade mig hem vid tolvtiden. Lade mig i samma patetiska ställning vid toaletten. Sminket rann, jag begrät det faktum att min vackra frisyr inte skulle få beskådas av något annat än toaringen.

Plötsligt börjar blodet rinna ur näsan på mig. Jag kräks blod och det bränner och svider utav helvite i matstrupen. "Satan, nu dör jag", tänkte jag. "Nu dör jag, efter en kvälls Lapin Kulta-orgier. What a rockstar!" But no.

Still kicking.