Påsk-debriefing

Jahapp, så gick påsken som om den aldrig ens existerat.
Torsdagskvällen spenderades på favoritbaren med favoritvakten som det primära ögongodiset. ;) Men jag blev så trött på mig själv, att jag ALDRIG kan låta vara; när jag inte har pratat i princip alls med honom sen flickvännen kom hem (cold shoulder, thank you!) och så kan jag liksom inte bara hälsa lite och gå förbi som om jag inte bryr mig, nej jag ska börja prata med människan fastän jag är helt och hållet medveten om att jag kommer drunkna i floden av gamla känslor och annat trams som kommer skölja över mig. Så jag pratade, höll andan och väntade. Jag blev naturligtvis genomblöt, men åtminstone utan kallsup denna gång. Man får väl vara nöjd med det. :)
På fredagen och lördagen bar det av in i krogvimlet (låter som om jag pratar om Sturecompagniet eller något...), där jag stötte på en massa människor jag inte sett på långa tider, samt en och annan människa som jag, i mitt i grund och botten kolsvarta inre, önskat att hade dött sedan sist. Men nej. Alive and kickin'!
Haha, på lördagen var jag så sjukt slut att jag började grina, helt på fullaste allvar!, åt en konstig snubbes skämt om att jag hade gåshud! Sen såg jag G och alla minnen från förra sommaren svalde mig hel igen - vi grinar, IGEN! Jag ska för säkerhets skull klargöra en detalj; jag gråter ALDRIG bland folk, och speciellt inte på krogen för det känns lite löjligt... Men det bara slog bakut när jag såg henne. När ska det ta slut? frågar jag mig själv. Aldrig, svarar jag då. Men skärp dig, säger jag argt till mig själv, irriterad över bitterf*ttan som krupit fram ur sin puppa och blivit en fullt utvecklad svart fjäril. Hitta någon bättre då, snäser jag surt tillbaka. Det ska jag nog fan det, svarar jag då, innan jag sätter mig ner för att lyssna till Dancefloor Anthem och fyllas av nytt hopp, mer gnistrande än någonsin!

Cigarettföretagen bör fundera på att tillverka halva cigaretter, eller längre och smalare med mindre skit i. Det är sällan man, som fest-stress-nervositet-och-tråkrökare, vill ha hela cigaretten, speciellt om man röker själv. Varför då inte korta ner dem? Som fattig student så vill man ju dessutom inte slänga en hel halv cigarett, det är ju dyrt för fan! Och att fimpa och tända igen känns inte som en bra idé heller av någon outgrundlig anledning. En annan idé vore ju att sluta röka helt också...

Ja, mycket kan man hamna att fundera på när man är mitt i en "taskiga-ex-och-döden-tankar"-blockad. Men bättre fly än illa lukta!