6 tips på saker att ha ångest över.

1. Bestäm dig för att livet i din studiestad suger, att utbildningen är tagen ur röven samt att du bara kan tänka dig göra en specifik sak som inte finns där du befinner dig för tillfället. Fungerar utmärkt som stressfaktor. Riv ut ditt hem, slussa det över oceanen till ön, vänta otåligt och en aning illamående på resultatet av höstens antagningar, hitta ett nytt ställe, nya människor, ny utbildning, nya lokaler, eventuellt arbete, försök desperat hitta en väg som tar dig dit du vill.
2. Drick Jägermeister som om det vore Mehukatti, varefter du tar dig till närmaste småskarriga studentkrog, hoppa runt som en mongoloid studsboll på dansgolvet och gå slutligen hem med en av dina barndomskompisar, som du aldrig i ditt liv hade kunnat tänka dig att ens nysa på som något annat än vän. Är speciellt effektivt om du vill ha ångest en längre tid och du vet att du kommer springa på honom gång på gång på moterfucking gång, eftersom både du och han råkar vara från samma enögda ö.
3. Påminn dig själv med cirka en sekunds mellanrum att Beach -08 faktiskt står svettig och med sand i Speedosarna bakom dig och flåsar dig i din bleka nacke. Detta ger dig definitivt psykiska rubbningar efter en tids utövande. Kläderna börjar snart per automatik kännas mycket stramare, mer illasittande och du hittar snart vackra företeelser på din kropp som börjar klassas som "defekter" och former du annars aldrig stört dig på muteras framför dina ögon och blir sjuka mängder späck inbakat i blekt skinn, som väller ur kläderna och vägrar vara stilla när du rör dig.
4. Inbilla dig att rethostan som lämnats kvar i din luftstrupe efter den vansinnesförkylningen du hade för någon vecka sedan, i själva verket är lungödem och bronkit, som resultat av din mer eller mindre frekventa rökning de senaste fem åren. Låt gärna din hypokondriker till mor underblåsa denna fruktan. För att öka på ångesten ännu lite grann kan du dessutom helt enkelt skita i att trappa ner/sluta röka, därför att du tänker att "en cigg kan väl inte göra någon skada" eller alternativt "jag ska ju ändå sluta på måndag".
5. Skjut upp allting till måndag. Detta kallas, enligt Veronica Maggio, att vara ett måndagsbarn. Se ovan, övriga kommentarer onödiga.
6. Känn hur tiden rinner ur dina händer. Tänk att du nyss var blott 15 år gammal och nu är du plötsligt 21, du har fortfarande inget liv, din framtida make lyser med sin frånvaro och inga bebisar trängs i din mage. Din författarkarriär ligger fortfarande i skrivbordslådan och kontot är tomt som för vilken annan student som helst. Du har fortfarande inte lärt dig laga sexrätters gourmet-middagar, eller mat överhuvudtaget, du kan inte skilja på konstiga musikstilar eller på sirenljudet från en polisbil, en brandbil och en ambulans. Du blir fortfarande alldeles för glad av cirkusar eller en bra skiva eller ett par fina skor. Du gråter fortfarande när du slår dig på näsan eller bankar lilltån i tröskeln, eller -o ve och fasa- pirrknölen! Du tycker fortfarande att det är skitslött att stryka kläder och Kråkans hostmedicin är fortfarande sjukt gott. Förstår du vad jag menar?

Eller så behöver man inte göra något av det. Man kan tänka på andra saker också, till exempel vad man ska köpa för vår/sommarjacka, att din granne är rätt söt, att det faktiskt bara är 47 dagar kvar till RuisRock och att Little Britain måste vara den roligaste serien som någonsin gjorts. Till exempel.