Det där lärarfanskapet som jag har haft nu i två delkurser i litteraturvetenskap måste hata mig av någon anledning. Okej att förra tentan gick på skit, det köper jag utan problem, med tanke på den lilla familjekrisen jag fick äran att medverka i under den delkursen. Men att även FÖLJANDE delkursens tenta skulle bli underkänd, DET har jag lite svårt att svälja! Jag pluggade som fan, jag svarade på allt, jag hade ändå någorlunda koll på läget, tyckte jag. VARFÖR underkänner människan mig?? Vad har jag någonsin gjort henne? Förutom att jag tycker att hennes röda trådar är lite luriga att följa ibland, har jag inga problem med henne. Correction; jag HADE inga problem med henne. Nu kan jag tyvärr inte längre lova att jag inte råkar sparka henne i knävecken om jag ser henne.
Omtentan är den 2 juni. Det betyder att jag inte kommer skriva om den. Jag önskar jag kunde skrika "IN YOUR FACE" och moona framför hela den humanistiska institutionen, om det inte råkade vara så att det mest är mig själv det drabbar.
Känner mig faktiskt smått modfälld nu... MEN däremot, om jag klarar den här fjärde delkursens tenta, som är med samma lärare som i första delkursen (vars tenta jag klarade), så måste ju det betyda att jag kan skylla på kemin mellan tanten och mig; hon är dålig lärare och jag är lat student.
Gaaah... Sommarlov. NU. Tack. Dö.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar