Jag heter Nina.
NINA.
Inte Lina, Linda, Lena, Tina, Bengt, Ros-Britt eller Jörgen. Nina.
Inget extra 'i', bara plain and simple. Nina.
Nu vet ni det, alla ni vänner och bekanta, som FORTFARANDE, efter 1-2 års bekantskap, kallar mig för de ovanstående namnen.
Minns ni inte vad jag heter, så går det jättebra med Vitto, Åland, Finland, Latvala (som folk minns utan problem) eller någonting liknande. Om ni kallar mig för Lina, Linda, Lena, Urban, Heinrich, Werner eller något annat, så är risken väldigt stor att jag inte kommer reagera, och det där viktiga ni ville informera mig om går förlorat.
Jag upprepar, för säkerhets skull:
NINA.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
jag känner igen mig. hela lusse tiden var det tanja och katja. eller madelene.
eller hällström. men det har tydligen inte sluta. säg nu inte namnet om du inte kommer ihåg liksom!
eyyy tagga ner lina... :P
Skicka en kommentar