<-- Troll i trollskog.
Jag får panik när jag tänker på att han är på väg att lämna mig helt ensam. Sakta men säkert... Vad ska jag göra då? Vem är jag då? Man kan väl inte bara släppa handen mitt i en mörk jävla trollskog full av allt det elakaste som någonsin fått plats under sängen, och säga "Nu får du hitta hem själv, jag går åt det här hållet. Kanske ses på utsidan!" Höja handen, vinka. Ta en annan hand.
Plötsligt står man där helt allena. Och vad gör? Börjar gå? Åt vilket håll?
Man förstår att det är vargen man gått hand i hand med så här långt, men ändå. En varg är bättre än ensam mitt i djungeln. I alla fall tills man lärt sig hitta lite. Kanske någon ser en tjusning i att vindla runt på egen hand, försöka trampa upp en egen liten stig. Men jag har så dåligt lokalsinne... Det ekar så illa i den här delen av skogen också. Går inte att sjunga.
Plötsligt står man där helt allena. Och vad gör? Börjar gå? Åt vilket håll?
Man förstår att det är vargen man gått hand i hand med så här långt, men ändå. En varg är bättre än ensam mitt i djungeln. I alla fall tills man lärt sig hitta lite. Kanske någon ser en tjusning i att vindla runt på egen hand, försöka trampa upp en egen liten stig. Men jag har så dåligt lokalsinne... Det ekar så illa i den här delen av skogen också. Går inte att sjunga.
P.S. Bilden stulen. Men passande.
2 kommentarer:
du, har du hört talas om stockholm syndrome? jag e lite bakis, men såg vissa drag. pusshej /N
Sant. Pusshej.
Skicka en kommentar